Gör storhandlingen till en stor handling

Röda Korset

1. Matfattigdom och nya målgrupper

Under de senaste åren har det ekonomiska läget försämrats och Röda Korset möter allt fler människor som behöver stöd för att klara vardagen. När hushållens kostnader ökar slår det hårdast mot människor som redan lever på marginalen. Begreppet matfattigdom innebär otillräcklig tillgång till mat, 3 av 10 ensamstående med inkomst under 35 000 kr har svårt att köpa näringsrik mat eller andra nödvändiga föremål till barnen.

Dessa allvarliga konsekvenser och de ökade humanitära behoven innebär att Röda Korset och RKUF har skalat upp och anpassat sina verksamheter. Detta har tex. skett genom aktiviteter och samtal kopplat till hälsosam och billig mat, de har format och anpassat de olika Röda Korsets Hus utifrån målgrupperna som kommer dit och även fortsatt att finnas på skolor och starta Frukostklubbar och driva informationsinsatser för att upplysa vikten av att barn inte ska gå hungriga för det kan leda till negativa konsekvenser bl.a. kopplat till att klara sina studier. Nedan är några av de aktiviteter som planeras:

Fortsatt stärka social hållbarhet hos våra lokalföreningar för att de ska kunna möta behoven i sina närområden och vara synliga aktörer i sina lokalsamhällen, i såväl vardag som i kris genom att exempelvis:

• Bevaka och möta grundläggande humanitära behov, skapa stabilitet och säkerställa att befintliga Röda Korsets hus och andra mötesplatser kan fortsätta att bedrivas samt starta fler där behov finns.
• Arbeta trygghetsskapande och hälsofrämjande tillsammans med boende på platser med stora socioekonomiska utmaningar.
• Svara upp och agera vid lokala kriser, exempelvis vid social oro. Det innebär att finnas på plats och arbeta både före, under och efter olyckor, våldsdåd och andra händelser.
• Fortsätta bedriva RKUF:s frukostklubbar där behoven finns och bedriva påverkansarbete för att skolor/kommuner ska bedriva frukostverksamhet själva. Skapa förutsättningar för att frukostklubbarna ska kunna användas som trygg punkt vid krissituation i närområdet samt testa att starta Mellisklubbar.
• Vidareutveckling av Röda Korsets nationella stödresurser i kris: för att bistå våra lokalföreningar ser vi anledning att vidareutveckla de nationella resurser som finns tillgängliga inom organisationen. Här ingår även den så kallade ”nationella poolen” av frivilliga, som är mobila över hela landet.

2. Social oro

Röda Korset fortsätter det långsiktiga arbetet med att etablera organisationen i socioekonomiskt eftersatta områden i Sverige, genom ökad närvaro i flera områden samt att de fördjupat och stärkt sin kapacitet i befintliga områden. Här ser de tydliga effekter av ökade levnadsomkostnader samt en ökad utsatthet för individer och familjer, ökat behov av materiellt bistånd, ekonomisk stress som påverkar hälsa, utbildning och framtidstro. Skjutningar och våld orsakar stor oro, sorg och rädsla. Centrala Röda Korset tillsammans med sina lokalföreningar och lokala aktörer fortsätter att arbeta med trygghetsstärkande insatser i det offentliga rummet.

Rädda Barnen

Verksamheten ” DOIT” som bidrar till meningsfull fritid

Verksamheten som är döpt till DOIT, står för ”DELAKTIGHET ORGANISERING INKLUDERING och TRYGGET” – nyckeln för allt Rädda Barnen gör. Alla barn har rätt till en meningsfull fritid, men alla barn i Sverige har inte samma förutsättningar. Rädda Barnen arbetar för att barn ska få chansen, vilja och våga delta i fritidsaktiviteter. Genom DOIT bidrar Rädda Barnen till att minska den socioekonomiska ojämlikheten för barn och unga i Sverige.

En meningsfull fritid bidrar till:

• tillgång till trygga vuxna
• god psykisk och fysisk hälsa
• bättre prestation i skolan
• en känsla av gemenskap
• ökat inflytande, ökad självkänsla och en möjlighet att delta i samhället.

Rätten till lek, vila och fritid är avgörande för en bra uppväxt och en god fysisk och psykisk hälsa. Idag står allt för många barn utanför – på grund av hinder som avgifter, begränsande normer, fördomar, ovana, avstånd och oro över att inte passa in. Därför arbetar Rädda Barnen för att barn som idag inte deltar i några organiserade fritidsaktiviteter ska få en mer meningsfull fritid.

• Aktiviteterna erbjuds ca 2-4 gånger i veckan och ofta erbjuds särskilda insatser under lov.
• Aktiviteterna är öppna för alla barn uppdelat på olika årskurser. På de flesta platser får barnen under varje aktivitet något mellanmål, antingen frukt eller mackor.
• Aktiviteten är alltid någon form av fritid, rörelse, lek eller idrottsbaserad aktivitet, ledd av våra aktivitetsledare eller föreningsledare. Om föreningsledare är med är alltid unga ledare också på plats för att barnen ska känna sig trygga med ledare som de känner igen.

Majblomman

Under de senaste åren har ansökningarna till Majblomman ökat kraftigt. Barnens behov har blivit mer grundläggande och att nya grupper söker sig till Majblomman för att få ekonomisk hjälp.

Idag lever 1 av 10 barn i Sverige i familjer där pengarna inte räcker till det mest nödvändiga. Majblomman ger ekonomiskt stöd till de barnen, det kan handla om ett par fotbollsskor, en varm jacka, ett barnkalas eller terminsavgiften till en fritidsaktivitet. Under 2023 gick 49 % av det totala ekonomiska stödet från Majblomman direkt till kläder och skor.

Under pandemin startade Majblommans Riksförbund fördelningsfonden "Bedas fond" som tar emot gåvor från företag och stiftelser. Majblommans lokalföreningar runt om i landet kan sedan ansöka om medel från fonden, för att ge som ekonomiskt stöd till barn lokalt.

Bedas fond säkerställer att Majblommans resurser används där behoven är som störst. Men trycket på fonden är högt och tyvärr räcker Majblommans ekonomiska resurser inte alltid till för att möta den höga efterfrågan.

Majblomman ska under projekttiden bidra till att:

• Minska känslan av utanförskap hos barnen genom att ha kläder och skor anpassade efter aktivitet. Exempelvis träningskläder till gymnastiklektionen.
• Öka möjligheten för barn att delta i meningsfulla fritidsaktiviteter och skapa positiva minnen trots att familjens ekonomi inte har det utrymmet.
• Öka integrationen i samhället genom att möjliggöra deltagande i exempelvis kultur och idrottsaktiviteter.
• Öka barnens möjlighet att aktiveras under skollov och helger genom att få ekonomiskt stöd till fritidskort och avgifter för exempelvis lovspecifika aktiviteter såsom läger och cuper.
• Minska barnets oro för att belasta familjens redan utsatta ekonomi med grundläggande behov som kläder och skor.