Med hjälp av AI har vi möjlighet att dramatiskt öka precisionen i vårt utbud. Exakt vad, hur mycket och när ska vi göra olika varor tillgängliga för att möta våra kunders behov och önskemål? Det handlar om att knyta ihop kundinsikter med datadriven kunskap om våra produkter för att hjälpa dem att konsumera utifrån sina egna preferenser på ett hållbart och hälsosamt sätt. Utvecklingen går mot en mer kunskapsbaserad försäljning utifrån data som gör att både kunder och handlare enklare kan bedöma resultatet av olika val.
Nästa steg för butikerna är att kommunicera med kunderna direkt när de kliver in i en butik via en chattbot eller en digital assistent. I Novus konsumentundersökning för ICAs framtidsrapport 2023 om Kommunikationsskiftet ser vi att hela 63 procent av de tillfrågade tror att de om 10 år kommer att använda en digital assistent som hjälper till att komma ihåg saker i vardagen, som att göra beställningar automatiskt och ge förslag på saker man behöver. 57 procent vill kunna prata med assistenten via röstgränssnitt för att få information och kunna ge instruktioner. Undersökningen visar också att allt fler kan se framför sig hur vi kan komma att använda VR och AR-lösningar framöver. 29 procent ser en möjlighet i att peka eller visa med handen i luften i stället för att skriva på en skärm och 25 procent föreställer sig att man kommer att kunna se ”rakt igenom” sin mobil i en kombination av verklighet och digital miljö.
En stor förändring som språkmodeller som ChatGPT, Googles Gemini och Metas Llama för med sig är att vi går från det vi idag kallar sök till frågebaserad kommunikation med digitala gränssnitt. Detta kallas konversationsbaserade gränssnitt och det är i själva verket en chatbott som man antingen kan prata med eller chatta med.
Precis som vi sett med ChatGPT så är tanken att man ska kunna ställa en fråga och få ett svar – inte som vi i 20 år har vant oss vid: att skriva in sökord och sedan klicka oss runt. Vi kommer att se en mängd chatbottar, både från de stora techbolagen, men även från helt vanliga företag.
Ett bra exempel är Lyko där du kan ställa frågor som ”vilken hudkräm passar bäst för mig som har en torr hy och är känslig för solen” till deras chattbot, som i sin tur ställer följdfrågor för att kunna ge en rekommendation, som du sedan kan beställa direkt i chatten. Dessutom har de integrerat ett flöde i sin app där vanliga användare kan lägga upp bilder på sig själva och olika produkter, och detta blandas med varumärken och olika tutorials för att öka engagemanget och ge högre kvalitet i kundkontakten.
Lyko lanserar Ai tjänst i sin app ›
Meta lanserar nu också en chattbot som hanterar alla deras appar, det vill säga Facebook, Instagram, Whatsapp och Messenger. Den kan svara på frågor, rekommendera restauranter och hotell, ge inredningstips till din nya lägenhet, hjälpa barnen med matten, ge recept på bröd eller generera bilder och korta filmer från textinstruktioner. Den kan också spara alla dina konversationer om du så önskar.
Kombinationen av AI och Internet of Things (IoT) kommer att spela en avgörande roll, tack vare att man både kan samla in data via kameror och sensorer i butiken, och även koppla den datan till olika hårdvara som konsumenter bär: mobiltelefoner, uppkopplade klockor, ringar, glasögon och olika typer av clips vi kan sätta på våra kläder.
I flera år har det pratats om att vi ska komma att uppleva den fysiska miljön genom ett förstärkt digitalt filter som ofta benämns Immersive Tech, eller mer specifikt Augmented Reality (AR) och Virtual Reality (VR). De teknikerna kommer att introduceras på bred front under kommande år.
Funktionaliteten i denna nya hårdvara kommer också att se annorlunda ut än vad vi är vana vid. Den kommer med kameror eller sensorer som fångar upp butiksmiljön eller låter oss kommunicera med en digital assistent som guidar oss runt i butiken. Detta ger nya möjligheter att lära mer om människors beteenden i butik och förstå bättre än tidigare hur butiken kan stötta kundernas köpbeteende.
How Retail Robots in Grocery Stores Reform Operations ›
Instacart är ett teknikföretag som gör uppkopplade shoppingvagnar med AI-baserade kameror och sensorer. Kamerorna används för att läsa av vilka produkter som finns på hyllorna och sensorerna kan fånga upp om man är i närheten. Detta kan förbättra kundupplevelsen genom att guida kunden genom butiken och med en koppling till inköpslistan eller data om varor man köper frekvent kan den även tala om när man är i närheten av produkter man kan vilja köpa. Samtidigt är detta också en säkerhetslösning som gör att man kan upptäcka ”misstänkta aktiviteter”, till exempel att man missat att scanna en vara. Då får kunden en liten notis kring att göra det och möjlighet att justera. Om det inte skulle ske kan personal anropas.
De har också kopplat ihop sina shoppingvagnar med TV-serien ”Lessons in Chemistry” där recepten visas på vagnen när man handlar. TV-serien handlar om en hemmafru i USA på 1950-talet som drömmer om att bli forskare. I ett samhälle där man förväntas vara hemmafru är det inte möjligt - men hon accepterar ett jobb i ett matlagningsprogram och börjar lära hemmafruar recept som är mycket mer än bara matrecept – de är kemiska experiment. Dessa recept lanserades stort i samband med att serien släpptes. Här har man kopplat ihop en populär TV-serie med en möjlighet att bjuda på samma rätter som man får se tillagas i serien. Detta blev verkligen en snackis och ett roligt sätt att kombinera story-telling, matinköp, matlagning och något att prata om vid middagsbordet.
Ny typ av data kommer bli tillgänglig som vi inte alls varit vana vid att samla in tidigare. Det handlar om betydligt mer personlig data än våra vanliga personuppgifter. Ansiktsuttryck, puls, rörelsemönster, ljud, hjärnvågor – nya typer av data som fångas upp av mobiltelefoner, datorer, klockor, ringar och andra sensorer. Vi kommer att se en kraftig ökning av utbudet de kommande åren, både vad gäller hårdvara, funktionalitet och nya tjänster.
Redan idag samlas denna typ av data in varenda sekund av de stora techspelarna – Apple, Google, Microsoft – som följer hur vi rör oss i olika digitala gränssnitt. De registrerar vad vi tittar på, våra ansiktsuttryck, vad vi lyssnar och reagerar på, förändringar av vår puls och vårt blodtryck. Eller hur vi utstrålar värme och hur snabbt eller långsamt vi andas. Allt detta ger en mängd olika indikationer på hur vi reagerar på olika saker och vi kommer att kunna förvänta oss tjänster som baseras på dessa insikter.
I butiker kan denna data samlas in på många olika sätt, via kameror, sensorer, skärmar, klockor, mobiler, glasögon, shoppingvagnar, robotar… Det som är viktigt att tänka på är att den hårdvara man kan styra över själv kommer att ge mest unik data!
Den här typen av data kommer båda att kunna skapa fantastiska skräddarsydda tjänster – men också kunna missbrukas på en mängd olika sätt. Till exempel fånga oss i ett flöde i sociala medier eller få oss att vilja ha eller köpa saker vi absolut inte behöver. De flesta innovationer och teknikgenombrott har denna karaktär av att vara tveeggade svärd – och därför är det viktigt att man noga tänker igenom vad som är bästa sättet att ta vara på de nya möjligheterna, samtidigt som man tar ställning och skapar riktlinjer med utgångspunkt i vad som främjar individen, samhället och planeten. Rätt använt skapar det bekväma, smarta och hållbara tjänster.
Rädslan för användning av personlig data kan jämföras med den rädsla vi kände för att göra digitala köp över nätet för 15–20 år sedan. Vi visste inte vem vi kunde lita på och det gjorde oss skeptiska. Det var ett återkommande samtalsämne och tema som många företag arbetade för att hantera. Idag är detta en naturlig del av vår vardag – i stället är det användningen av vår persondata som är i fokus. Det är sannolikt att vi kommer förändras över tid när vi ser hur stor uppsidan av de tjänster som den möjliggör är, och att en ansvarsfull användning hjälper oss till bättre beslut och en enklare vardag.
De branschgränser vi har idag har skapats utifrån att företag inom ett visst område har sett en potential att framgångsrikt erbjuda en produkt eller tjänst, och sedan har utvecklat sin affär därifrån genom att marknadsföra och sälja sitt erbjudande. Idag ser världen lite annorlunda ut. Vi kan på ett helt annat sätt förutse vad människor behöver och i stället fokusera på att erbjuda just det. Tidigare har det handlat om att tillgängliggöra mat, möbler, pengar, medicin, boende – med ett större fokus på själva produkten än kunden och de lösningar som kunderna letar efter.
Nu handlar det mer om att skapa tjänster som bidrar till att lösa vår tids problem eller utmaningar – tidsbrist, ekonomisk oro, ohälsa, vägen mot en hållbar värld – där vi behöver betydligt mer kunskap och rådgivning om vilka som är de rätta valen. De företag som förstår och möter sin tids utmaningar är de som har störst potential att också hitta lösningar. Idag handlar det om att kunna kombinera ett stort perspektiv kring vad man vill åstadkomma med väldigt precis data som kan kopplas till den egna affären. En viktig möjliggörare är att man då delar data i ekosystem, där andra aktörer utifrån olika perspektiv kan ge en ännu bättre bild.
Då företag alltmer vill arbeta utifrån vad som är bra för både människan och planeten, så behöver man också hantera data på sätt som mer liknar forskarvärlden. Dels ökar mängden tillgänglig data mycket kraftigt, dels uppstår nya behov av att tolka mönster och avvikelser på nya områden. Mina inställningar för vad jag vill köpa och äta under en vecka kan till exempel komma att vara filtrerade utifrån min tarmflora, mina blodvärden, rörelsemönster eller träningstillfällen i min kalender. Data som kan uppdateras i realtid utifrån mitt faktiska beteende.
Andelen hälsotjänster som byggs upp utifrån detta tankesätt ökar kraftigt. Allt ifrån Daniel Eks satsning Neko till olika typer av mätningar som Werlabs eller Dynamic Code som gör en DNA-analys och drar slutsatser från det. Det är svårt att veta hur dessa tjänster kommer att utvecklas och användas framåt – men det är sannolikt att den som önskar kommer att ha tillgång till mer insikter kring sin hälsa och kroppens specifika förutsättningar.
Ett annat område som ökar kraftigt är fokus på maghälsa och hur våra tarmar påverkar vårt välbefinnande. Ny forskning använder AI för att kunna analysera stora mängder data från miljontals människor och identifiera både aggregerade mönster och mönster på individnivå där man får nya insikter kring hur viktig tarmfloran är för vårt välbefinnande. Netflix-dokumentären Hack your health: Ät för att må bra, tar upp just detta och visar konkret hur olika typer av mat kan påverka oss på vägen genom vårt matsmältningssystem. Den typen av insikter kan också komma att användas på ett annat sätt än vi hittills sett för att skapa unika, individuella kostplaner.
Källor: https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC9929457/,
Netflix-dokumentär, Hack you health: Ät för att må bra, 2024
AI gör det möjligt för återförsäljare att bättre möta kundernas behov genom att optimera tillgängligheten av produkter och koppla kundinsikter med produktkunskap för hållbar och hälsosam konsumtion.
Digitala assistenter och chattbotar blir centrala i det dagliga livet, där konsumenter förväntar sig att använda dem för påminnelser, beställningar och information. Konversationsgränssnitt, som de från ChatGPT, ersätter traditionella sökmetoder, vilket möjliggör mer intuitiva interaktioner.
Teknologier som IoT, AR och VR integreras med AI för att förbättra kundupplevelser, till exempel genom AI-anslutna kundvagnar och annan teknik som blandar digitala och fysiska miljöer.
Personlig datainsamling utvecklas, med nya datatyper, som ansiktsuttryck och hjärnvågor, som samlas in för att skapa personliga tjänster. Även om det innebär potentiellt stora fördelar, väcker det också farhågor om integritet och datamissbruk. Texten belyser behovet av ansvarsfull dataanvändning & branschövergripande datadelning för att lösa samtida problem som hållbarhet, tidshantering och hälsa.
Forskning och företag kommer närmare varandra, särskilt inom hälsotjänster som använder AI för att analysera stora datamängder för personliga hälsoinsikter, exempelvis kring tarmhälsa och individualiserade kostplaner.
I en smart butik används avancerad teknik för att förstärka och förenkla hela shoppingupplevelsen. Det som kan kännas lite skrämmande idag kommer snart att skapa en mer personlig upplevelse och betydligt högre effektivitet.
SummeringFör att kunna ha en dialog med kunden i butik via exempelvis en app behöver vi knyta samman intelligensen i produkten, utifrån kundinsikter och interna processer och skapa skräddarsydda tjänster för kunderna.
Prata med kundVid en första anblick så tycks AI:s frammarsch ske till stor del i våra digitala liv, men möjligheterna med AI är minst lika stora i den fysiska världen. Den fysiska butiken står inför en stor omvandling där AI kommer driva på ett tekniskt skifte för att sudda ut gränsen mellan det fysiska och digitala.
NärhetsodlingVi har redan sett en utveckling mot en allt högre automation av till exempel lager som specialbyggs för att kunna använda olika typer av robotar – och denna utveckling förväntas fortsätta.
Robot i butikAlla bilder är skapade med AI. Eventuell likhet med verkliga personer, levande eller döda, är en ren tillfällighet.